Vägen fram till nya kollektivavtal

Kollektivavtalet är ett avtal mellan IF Metall och arbetsgivaren. Där samlas det som gäller för löner, arbetstider och andra villkor. Det är din garanti för schyssta villkor på jobbet.

Genom kollektivavtalet får du rätt lön, övertidsersättning, semester och mycket annat. Det garanterar också att du är försäkrad om du till exempel skadas på arbetet. Många tror att det är lagen som styr, men det är i kollektivavtalet bestämmelserna finns. Med kollektivavtal får du trygghet, ordning och reda.

Ett kollektivavtal förhandlas om med jämna mellanrum. Perioden som leder fram till att ett nytt kollektivavtal tecknas kallas för en avtalsrörelse. 

Läs mer om IF Metalls kollektivavtal och kolla på en film om kollektivavtalet. Om du klickar på filmen och sedan på kugghjulet nere till höger kan du välja att få filmen textad på svenska, engelska, arabiska eller thai.

 

En avtalsrörelse är den period som leder fram till att ett nytt kollektivavtal tecknas. På den här sidan kommer du att hitta all information du behöver veta om vad en avtalsrörelse innehåller. Du kan även titta på vår film som på knappt tre minuter tar upp det allra viktigaste. (Länk till Youtube)

 

En motion är ett förslag till beslut. Alla medlemmar, klubbar och avdelningar har motionsrätt – det innebär att du har rätt att påverka IF Metalls verksamhet och inriktning genom att lämna in motioner. De motioner som kommer in till IF Metall som handlar om våra kollektivavtal beslutar man sedan om på ett avtalsråd.

Vill du skriva en motion? Kontakta din klubb eller avdelning för att veta mer. 

Avtalsrådet består av ungefär 200 valda ledamöter från industriarbetsplatser runt om i landet. Dessa ledamöter består av de ombud som valts på din avdelnings årsmöte, men också de som valts in i IF Metalls förhandlingsdelegationer. Längre ner på denna sida kan du läsa mer om vad en förhandlingsdelegation är.

Avtalsrådet fungerar som ett rådgivande organ till förbundsstyrelsen i avtalsfrågor.

Avtalsrådet tar ställning till alla motioner om förändringar i våra centrala kollektivavtal som skickats in. Det gäller både nya motioner och de motioner som överlämnades till avtalsrådet vid den senaste kongressen.

Motionerna kan bifallas (säga ja), avslås (säga nej) eller överlämnas till förhandlingsdelegationerna för vidare hantering. Motionerna kan också anses vara beaktade, vilket betyder att förslaget redan har genomförts eller att IF Metall på annat sätt redan tagits hänsyn till det som står i motionen.

Ledamöterna i avtalsrådet tar även ställning till avtalsplattformarna. Deras beslut blir att råda förbundsstyrelsen till att antingen säga ja eller nej till plattformarna. Avtalsrådet utser också förhandlingsdelegationerna.

Du hittar mer information längre ner på denna sida om vad en avtalsplattform är.

En förhandlingsdelegation ansvarar för IF Metalls förhandlingar på ett specifikt avtalsområde, till exempel på Motorbranschavtalet eller I-avtalet. Förhandlingsdelegationen förhandlar fram till att ett avtal har tecknats.

I förhandlingsdelegationerna ingår industriarbetare från respektive avtalsområde samt en förhandlingsledare som utses av förbundsstyrelsen.

Efter att avtalsrådet beslutat om avtalsplattformar och motioner så går dessa vidare till förhandlingsdelegationerna. I förhandlingsdelegationerna formuleras detta sedan om till precisa avtalskrav.

De krav som avtalsrådet (eller kongressen) har sagt ja till ska finnas med bland de krav som överlämnas till arbetsgivarna. Det gäller också för de krav som fastställts i eventuella avtalsplattformar.

Vissa gånger kan avtalsrådet beslutat om att några av motionerna ska skickas vidare till förhandlingsdelegationerna. Då blir det upp till delegationerna att ta beslut om kraven i dessa motioner ska tas med i de avtalskrav som till sist överlämnas till arbetsgivarna. 

Facken inom industrin (FI) är ett samarbete mellan de fackförbund som omfattas av Industriavtalet, det vill säga: GS (Facket för Skogs-, Trä- och Grafisk branch), IF Metall, Livs (Livsmedelsarbetareförbundet), Sveriges ingenjörer och Unionen.

Facken inom industrin har flera gemensamma avtalspolitiska mål, och det gör det naturligt att samarbeta.

FI tar ofta fram en gemensam avtalsplattform. Du kan läsa mer längre ner på den här sidan om vad en avtalsplattform är.

Genom att samarbeta så blir de fackliga förbunden som ingår i FI starkare i sin position gentemot arbetsgivarna. På så sätt kan förbunden lättare nå de mål som man gemensamt har satt upp.

Några av FI:s viktigaste mål är:
• ökad reallön
• att bidra till en hög sysselsättning
• att stärka kollektivavtalets ställning
• att få bättre ordning i lönebildningen
• att slå vakt om principen att nya riksavtal ska innehålla bestämmelse om höjning av utgående lön
• att stärka och utveckla svensk industri.

1996 tog förbunden inom Facken inom industrin (FI) ett gemensamt initiativ som ledde fram till att det första Industriavtalet.

Industriavtalet utgår från att parterna – fack och arbetsgivare – träffar avtal om löner och anställningsvillkor på förbundsnivå.  Parterna har inrättat Industrins utvecklingsråd där bland annat frågor som rör utbildning, forskning, innovation,
energi och jämställdhet är prioriterade. 

Läs mer här om Industriavtalet och varför det är viktigt för din lön.

Inför en avtalsrörelse arbetar IF Metall ofta för att ingå i en FI-plattform och en LO-samordning.

1. FI-plattform: Gemensam avtalsplattform med Facken inom Industrin. FI-plattformen ligger till grund för varje förbunds avtalskrav. I plattformen finns till exempel krav på löneökningar, arbetstidsförkortning och kompetensutveckling.

Facken inom industrin tar fram en gemensam avtalsplattform för att samarbetet gör fackens position gentemot arbetsgivarna starkare. Är facken starkare så det lättare att nå de gemensamma mål som man tillsammans sätter upp. 

2. LO-samordning: Gemensam samordning med LO-förbunden. Syftet med LO-samordningen är att förbunden inom LO gemensamt driver flera skarpa avtalskrav gentemot arbetsgivarna. Ett LO-förbund som behöver ta till konfliktåtgärder i avtalsrörelsen kan då få stöd från andra LO-förbund.

Vad är Opo?

Opo står för Opartiska ordföranden och är en grupp utsedda förhandlingsledare som spelar en viktig roll i avtalsrörelsen. Deras uppgift är att hjälpa fack och arbetsgivare att komma överens om nya kollektivavtal.

De opartiska ordförandena utses gemensamt av fack och arbetsgivare inför varje avtalsrörelse. De är ofta erfarna förhandlare, jurister eller experter på arbetsmarknadsfrågor.

Varför finns Opo?

I Sverige har vi en lång tradition av att arbetsmarknadens parter – fackförbund och arbetsgivare – själva förhandlar fram kollektivavtal, utan inblandning från staten. Men när förhandlingarna drar ut på tiden eller står stilla, behövs ibland en neutral part som kan leda processen framåt. Det är här Opo kommer in.

Vad gör Opo?

Under större delen av avtalsrörelsen förhandlar parterna direkt med varandra. OpO kliver in i slutskedet av förhandlingarna för att:

- Fungera som medlare mellan fack och arbetsgivare.

- Lägga fram en hemställan – ett förslag på hur ett nytt avtal kan se ut, baserat på båda sidors krav och möjligheter.

- Hitta en lösning som kan accepteras av båda parter och därmed undvika konflikt.
Om parterna inte accepterar den första hemställan tar Opo fram en slutlig hemställan. 

När facket och arbetsgivarna förhandlar är målet att komma överens om ett nytt kollektivavtal. Men om parterna inte kommer överens innan avtalet löpt ut, samtidigt som det fortfarande pågår aktiviteter med målet att träffa ett nytt avtal, råder ett tillfälligt avtalslöst tillstånd. 

Under tiden som ett tillfälligt avtalslöst tillstånd råder så gäller det enskilda anställningsavtalet med kollektivavtalets innehåll. Detta kallas för att kollektivavtalet har så kallad efterverkan.

Om facket och arbetsgivarsidan försökt med alla möjliga medel att få till ett nytt avtal, men misslyckats, inträder ett permanent avtalslöst tillstånd.

I detta läge kan facket varsla om konflikt som en sista åtgärd för att sätta press på arbetsgivarna. En facklig konflikt kan innebära strejk, blockader eller andra stridsåtgärder för att påverka förhandlingarna och uppnå ett nytt avtal.

Den viktigaste konsekvensen av att ett kollektivavtal löpt ut är att fredsplikten inte längre gäller. Det innebär att båda parter, fack och arbetsgivare, kan varsla och vidta konfliktåtgärder som ett påtryckningsmedel i förhandlingarna.

Så länge ett avtal finns har ingen av parterna möjlighet att ta till konfliktåtgärder. Detta kallas för fredsplikt. 

Arbetsgivaren kan stänga ute de anställda från jobbet – detta kallas för lockout.

För IF Metalls del är det förbundsstyrelsen som beslutar om eventuella konfliktåtgärder. Exempel på konfliktåtgärder från fackets håll kan vara att:

• de anställa kan vägra att arbeta övertid, detta kallas för övertidsblockad
• blockera nyanställningar, detta kallas för förnyanställningsblockad
• lägga ned arbetet - strejk. En strejk som omfattar hela eller stora delar av arbetsmarknaden kallas för storstrejk.

Läs mer om vad som gäller vid konflikt här.

Varje år sker olika träffar runt om i landet där medlemmar, förtroendevalda och anställda samlas för att diskutera och utbyta åsikter om viktiga fackliga frågor – bland annat med koppling till avtalsrörelsen.

Under 2024 genomfördes både arbetsplatsträffar och avtalskonferenser. De synpunkter som framkom där, genom samtal och enkätsvar, gav en tydlig fingervisning om vilka avtalskrav som förtroendevalda och medlemmar tycker ska prioriteras i kommande avtalsrörelse.

Synpunkterna som kommit fram på vårens arbetsplatsträffar och avtalskonferenser diskuteras sedan på särskilda strategiträffar. På dessa strategiträffar deltar ordförande och ombudsmän på er avdelning tillsammans med representanter från IF Metalls förbundsledning.

Ett annat sätt att tycka till om vilka avtalskrav som ska prioriteras i avtalsrörelsen är att skriva motioner – förslag till beslut – till avtalsrådet.

Mellan 17/1 till 17/6 har medlemmar, klubbar och avdelningar haft möjlighet att skicka in motioner. Alla motioner som skickats in, oavsett om de kommer från enskilda medlemmar, klubbar eller avdelningar, ska behandlas av avtalsrådet. Under den här perioden fördelas motionerna löpande till så kallade utlåtandeskribenter. 

Efter detta behandlas motionerna i olika steg: förbundsstyrelseberedningen -> förbundsstyrelsen -> avtalsrådet. På avtalsrådet röstar de olika ledamöterna om motionerna. 

Om det går att hitta en samsyn kring avtalskraven – vilket alltid är vår målsättning – tecknas en gemensam plattform för Facken inom industrin samt en samordning för LO. Arbetet med FI-plattform och LO-samordning pågår fram till avtalsrådet den 12-13 november. Avtalsrådet röstar där ja eller nej till att anta plattformen och/eller samordningen.

Den 12–13 november träffas avtalsrådet för att diskutera och ta ställning till de motioner som skickats in. Det gäller både nya motioner och de motioner som överlämnades till avtalsrådet vid den senaste kongressen. 

Ledamöterna i avtalsrådet tar även ställning till FI-plattformen och LO-samordningen. Deras beslut blir att råda förbundsstyrelsen till att antingen säga ja eller nej till plattformarna. 

Strax innan jul 2024 överlämnas avtalskraven till arbetsgivarna. Samtidigt får förhandlingsdelegationerna ta emot de krav som arbetsgivarna ställer. Nu börjar förhandlingsarbetet.

Under januari till mars förhandlar facket med arbetsgivarna. De första avtalen löper ut den 31 mars 2024. Innan dess måste parterna ha kommit överens om ett nytt avtal, annars riskeras strejk eller lockout.

Men innan det har parterna alltså närmare tre månader på sig att förhandla. Så ser dessa tre månader (oftast) ut:

Vad händer i inledningen av förhandlingarna?

När avtalskraven utbytts inleds de så kallade kansliöverläggningarna. Då träffar respektive förhandlingsledning sin motpart. Syftet är att försöka komma överens om så många avtalsfrågor som möjligt, till exempel höjning av lägsta löner, ob-ersättning eller tillsätta arbetsgrupper om exempelvis arbetsmiljöfrågor.

När kallas förhandlingsdelegationerna in?

Respektive avtalsområdes förhandlingsdelegation kallas in regelbundet under förhandlingarnas gång. Särskilt intensivt blir det för delegationerna under slutförhandlingarna när de svåraste frågorna återstår att lösa.

Var sker förhandlingarna?

Alla förhandlingar sker i Stockholm och under dygnets alla timmar – om så krävs. Det betyder att förhandlingsledning och delegationsledamöter får lägga vardagslivet åt sidan under avtalsrörelsens mest intensiva period.

Vilka ingår i förhandlingsledningen?

Förhandlingarna leds alltid av antingen förbundsordförande, avtalssekreterare, vice förbundsordförande eller enhetschefen på förhandlingsenheten.

Vad och vilka är opo?

Opo, de opartiska ordförandena, är en grupp personer som utsetts till medlare i förhandlingarna mellan de fack- och arbetsgivarorganisationer som berörs av Industriavtalet. Opos uppdrag är att leda förhandlingarna sista månaden innan befintligt avtal löper ut. De ska dels se till att parterna förhandlar, dels lägga ett slutbud som båda parter kan tänkas godta. Opo, som väljs av parterna för ett år i taget, är personer som tidigare varit aktiva på antingen arbetsgivarsidan eller i en facklig organisation.

När träder opo in?

Opo träder in en månad innan de gamla avtalen löper ut. Innan dess försöker parterna lösa så många frågor som möjligt sinsemellan. De frågor som därefter återstår är de svåraste att lösa, till exempel lön, deltidspension och avtalsperiodens längd med mera.

Hur ser opos förslag ut?

Opo lämnar som regel tre förslag: en första grov skiss som parterna ska svara på, därefter ett något mer konkret förslag som också ska besvaras och till sist en slutlig hemställan – det vill säga ett sista skarpt förslag till avtalsuppgörelse.

Vad händer med den slutliga hemställan?

En slutlig hemställan kan endast godkännas eller förkastas (avslås) av parterna och det ska ske ska innan avtalen löper ut. Om opos hemställan godkänns av förhandlingsdelegationen går det preliminära avtalsförslaget vidare till avtalsrådet. Avtalsrådet beslutar då att antingen rekommendera förbundsstyrelsen att godkänna den preliminära uppgörelsen eller att förkasta den. Därefter tas beslut i förbundsstyrelsen. Om opos hemställan förkastas av förhandlingsdelegationen, och/eller av förbundsstyrelsen alternativt av motparten, ökar sannolikheten för att det blir konflikt.

Är inte Medlingsinstitutet inblandat i avtalsförhandlingarna?

Nej, de förbund som berörs av Industriavtalet har valt bort Medlingsinstitutets inblandning och väljer i stället själva sina medlare (opo) i enlighet med reglerna i Industriavtalet.

Den 31 mars 2025 löper de första avtalen ut. Nu finns två alternativ: Nytt kollektivavtal eller avtalslöst tillstånd. 

Den 1 april ska parterna vara överens om ett nytt kollektivavtal. Här finns det två olika scenarion:

1. Fack och arbetsgivare har lyckats nå en överenskommelse – ett nytt kollektivavtal finns på plats. Det innebär också att fredsplikten fortsätter. Så länge kollektivavtal finns tecknat råder det nämligen fredsplikt, det innebär att varken fack eller arbetsgivare får vidta stridsåtgärder gentemot varandra.

2. Fack och arbetsgivare har inte lyckats nå en gemensam överenskommelse. Då råder det från och med denna dag istället så kallat tillfälligt avtalslöst tillstånd. Fredsplikten är då upplöst och parterna kan varsla om att vidta stridsåtgärder för att tvinga den andra parten att teckna avtal. 

Här kan du läsa mer om vad som gäller vid konflikt.