Diskriminering på arbetsplatsen
Så gör du om du blir särbehandlad på jobbet.
Diskriminering i arbetslivet kan se olika ut. Oftast handlar det om att någon ställs utanför arbetsplatsens gemenskap. Det kan till exempel handla om mobbning, sexuella trakasserier eller att inte bli kallad till en arbetsintervju. Det kan också handla om att någon blir kränkt på jobbet av chefen. I den här artikeln tänkte vi berätta lite om vilka rättigheter du har och vilka skyldigheter din arbetsgivare har.
Vad är diskriminering?
Att diskriminera är att behandla någon sämre än andra. Det vill säga att särbehandla och missgynna någon utifrån vem personen är. Enligt diskrimineringslagen är det förbjudet att diskriminera människor utifrån följande diskrimineringsgrunder:
- Kön
- Könsöverskridande identitet eller uttryck
- Etnisk tillhörighet
- Religion - eller annan trosuppfattning
- Funktionsnedsättning
- Sexuell läggning
- Ålder
6 olika exempel på diskriminering
Här är sex exempel på kränkande särbehandling eller diskriminering i lagens mening.
Direkt diskriminering
När någon blir direkt missgynnad eller behandlad sämre än andra. Det kan vara till exempel att inte bli kallad till en arbetsintervju eller att bli avvisad från en restaurang på grund av vem du är.
Indirekt diskriminering
När det finns regler, lagar eller förhållningssätt som missgynnar olika grupper av människor.
Bristande tillgänglighet
När en person med en funktionsnedsättning missgynnas på något sätt. Till exempel är din arbetsgivare skyldig att vidta åtgärder för att personer med funktionsnedsättning ska ha en jämförbar situation med övriga.
Trakasserier
En typ av uppträdande som där någons värdighet blir kränkt och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna ovan.
Sexuella trakasserier
Oönskade sexuella handlingar eller ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet.
Instruktioner att diskriminera
Att ge en order eller instruera någon i beroendeställning (till exempel en anställd) att diskriminera.
Arbetsgivarens ansvar
Diskriminering och kränkande särbehandling är alltså förbjudet enligt lag. En av de viktigaste uppgifterna en arbetsgivaren har är att förebygga diskriminering men även att främja lika rättigheter och vidta aktiva åtgärder för att motverka diskriminering. Det kan handla om att göra en årlig lönekartläggning och ta fram strategier för att motverka diskriminering. Här kan du läsa mer om vilka krav lagen ställer på din arbetsgivare.
Så anmäler du diskriminering på jobbet
Vill du anmäla diskriminering på din arbetsplats? Börja med att vända dig till ditt fackförbund. De har ofta experter som kan hjälpa dig med hur du ska gå vidare.
Nästa steg är att kontakta ledningen eller din närmaste chef för att sedan göra en anmälan till Diskrimineringsombudsmannen. Diskrimineringsombudsmannen (do) är en statlig myndighet som arbetar för allas lika rättigheter och möjligheter samt utövar tillsyn att diskrimineringslagen följs.
Den som vill anmäla diskriminering på arbetsplatsen ska kunna göra det utan att behöva oroa sig för negativa konsekvenser. Därför innehåller diskrimineringslagen ett så kallat repressalieförbud, som skyddar den som anmält diskriminering från att bli bestraffad.
Arbetsgivaren är skyldig att utreda och se till att det inte förekommer diskriminering på arbetsplatsen. Om arbetsgivaren inte gör det kan denna bli ersättningsskyldig gentemot den som blivit trakasserad eller diskriminerad.
Diskriminering och ersättning
Om du blir diskriminerad på jobbet har du rätt till diskrimineringsersättning. Men kom ihåg att diskrimineringslagen bara skyddar enskilda individer och gäller inte mellan privatpersoner. Det är bara arbetsgivare och andra juridiska personer som kan bli skyldiga att betala ersättning, aldrig privatpersoner.
Hur stor är diskrimineringsersättningen?
Diskrimineringsersättningen har två syften. Dels är det en ersättning för den kränkning som personen har utsatts för. Men ersättningen har också till syfte att avskräcka från ytterligare diskriminering. Det är bara en domstol som kan besluta storleken på diskrimineringsersättningen i ett enskilt ärende.