Malin ville göra skillnad: Nu stöttar hon utsatta kvinnor
- Förtroendevald
- 5 juli 2021
– Vi har inga befogenheter. Vår roll är att stötta och vägleda kvinnan, uppmuntra henne att polisanmäla eller kontakta socialtjänsten. Helt enkelt guida henne så hon kan komma loss från sin förövare, berättar Malin Arkström, IF Metall Dackebygden, som arbetar ideellt på en kvinnojour i Västervik.
Det var i samband med att dokumentären om Ainbusksångerskan Josefin Nilsson, som märkt av misshandel och sjukdomar gick bort alldeles för ung, visades på tv som Malin Arkström fick nog och bestämde sig.
– Jag skrev ett kritiskt inlägg på Instagram. Men det gjorde ju inget större avtryck i världen, kunde jag konstatera efteråt. Så då bestämde jag mig för att sluta tycka och i stället börja göra. Göra skillnad alltså.
Nu har det gått några år och under den tiden har hon jobbat regelbundet på Unizons kvinnojour.
– Vi har telefonjour varje dag i veckan, mellan klockan 20 och 23, då kvinnor kan ringa till oss. Och vi driver ett skyddat boende med plats för upp till tre kvinnor med barn samtidigt.
Våldet normaliseras
De har inga anställda, allt sköts ideellt. Och de är inga proffs, däremot engagerade medmänniskor. Deras roll är framför allt att lyssna och agera bollplank.
– Det brukar börja med psykisk nedbrytning och kränkningar, som sedan övergår i ren fysisk misshandel och våldtäkter. Väl där är kvinnan ofta så nedbruten att hon knappt ens ser sig själv som ett brottsoffer, berättar Malin Arkström och fortsätter:
– En vanlig strategi är att hon fogar sig, försöker anpassa sig efter förövarens nycker, för att slippa bli slagen igen. Så när kvinnan väl kontaktar oss har det ofta gått ganska långt. Våldet har helt enkelt normaliserats.
Gå på magkänslan
Våld i nära relationer tenderar att öka under storhelger och längre ledigheter, och statistiken tyder även på en ökning under den nuvarande pandemin: utsatta kvinnor har svårare att komma undan, de är mer isolerade i hemmet med sin förövare.
– Och med tanke på hur vanligt förekommande våld i nära relationer är blir det också rimligt att tänka att de flesta av oss känner minst en kvinna som blir slagen. Och minst en man som slår, säger Malin Arkström.
Så vad kan man då själv göra, som vän, granne eller arbetskamrat?
– Civilkurage och medmänsklighet är det som behövs. Och lita på magkänslan! Om det dunsar i lägenheten bredvid och du hör skrik och gråt, då är det ofta hög tid att agera. Ta gärna hjälp av fler grannar om det behövs, uppmanar Malin Arkström.
Våga ställa frågor
Även på jobbet är det bra att gå på magkänslan, tycker hon.
– Är din arbetskamrat så ”klantig” att hon jämt får blåmärken, eller blir hon alltid både hämtad och lämnad på arbetsplatsen av sin partner? Tackar hon konsekvent nej till alla sociala sammanhang och är ofta nedstämd och lite sluten? Ja, då är det nog dags att fråga hur din jobbarkompis egentligen har det.
Här finns stöd och hjälp
Kvinnojourerna hjälper kvinnor som är utsatta för våld, hot, kränkningar
och övergrepp. De flesta kvinnojourer drivs av ideella organisationer och
kan ofta ge stöd både via telefon och chatt samt hjälpa till med skyddat
boende.
De två största rikstäckande organisationerna:
Är situationen akut?
- Ring Polisen på 112 om du är i en nödsituation
- Kvinnofridslinjen når du dygnet runt på 020-50 50 50
- Är du under 18 – ring BRIS på 116 111.
Läs mer i tidningen Info
Artikeln finns publicerad i nummer 6-2021 av tidningen Info för förtroendevalda i IF Metall. Läs tidningen på din arbetsplats eller på webben.