På Motorbranschcollege i Ystad blir 1+1=3

Skolan: ”Konceptet är skitbra!”

Berth Hansson har varit yrkeslärare vid Motorbranschcollege på Ystad gymnasium länge. Han var med innan det dåvarande fordonstekniska programmet blev Motorbranschcollege, och skillnaden är stor:

– All praktik som eleverna har blir mer organiserad när det finns en samsyn mellan arbetsgivare och fack. Genom sin långa praktik får eleverna en tidig kontakt med arbetsgivarna. Det är inte många av våra elever som får jobb genom att visa sina betyg, utan de har oftast fått jobb redan under gymnasietiden.

I och med att alla parter tjänar på ett starkt Motorbranschcollege fortsätter alla inblandade att hålla sig på tårna:

– Konceptet är skitbra, för när man väl blivit certifierad kan man inte slå sig till ro, utan då måste man fortsätta hålla kvaliteten. Certifieringen kontrolleras nämligen vartannat år. Det ställer krav på lärare, fack, politiker och arbetsgivare. Berth Hansson återkommer till hur viktigt det är att fack och arbetsgivare gör gemensam sak i den här frågan:

– Det är jätteviktigt att ha med politiken, och då är det en styrka att vi i vår uppbyggnad av utbildningen har både facket och branschens krav med oss. Med det här upplägget är vår utbildning förankrad hos arbetsmarknadens parter. Då blir det enklare att få gehör hos politiken.

Arbetsgivarna: ”Nätverket har inget storebrorstänk”

Christer Nilsson är servicemarknadschef på Österlens Lastvagns AB och ordförande för Motorbranschcollege i Ystad sedan 2019. Krister Johansson är verkstadschef på Bilmånsson Österlen. Precis som Berth Hansson lyfter de fram den näringslivsnära praktiken som Motorbranschcollege erbjuder:

– Det som är det viktigaste är att få in anställningsbara elever till näringslivet. Har man en bra kvalitet på skolan så är en stor del av startsträckan förkortad. Eleverna blir bekväma och företagen blir bekvämare att anställa när de fått träffa och arbeta med eleverna.

På tiotusenkronorsfrågan om vad branschen behöver göra för att säkra den stora efterfrågan på personal har de lite olika svar:

– Marknadsföring! Att marknadsföra att behovet finns, och att här finns det jobb, säger Krister Johansson.

Christer Nilsson stämmer in och fyller på:

– Motorbranschcollege är ett stort steg på vägen. Men vi måste också ställa oss frågan: hur kan vi attrahera fler tjejer in i branschen? Ett mentorsprogram för unga tjejer inom motorbranschen kan vara en idé. I omställningen till elfordon krävs en större del av elteknikkunskapen och då är tjejer förstås lika lämpade för att kunna jobba med det.

– Ja, många tjejer tänker kanske att mekaniker och tekniker ändå inte är något för mig. Så behöver det inte vara, säger Krister Johansson.

Att styrkan och potentialen finns i nätverket verkar de eniga om:

– I nätverket finns det inget storebrorstänk. Här hjälps vi åt och det gör att vi kommer att kunna påverka i en riktning som är bra för branschen.

Facket: ”När vi jobbar tillsammans kommer vi långt”

Anders Throbäck har varit ombudsman inom IF Metall i över 25 år. Han ser att behoven är stora, men att initiativ som Motorbranschcollege är precis vad som behövs:

– När vi jobbar tillsammans så kommer vi långt, för alla förstår hur viktigt det är. Det blir en helt annan dynamik.

Och att ha ett forum för samarbete som är fritt från varumärken signalerar också det gemensamma ansvaret: 

– Det finns en styrka i att det är varumärkesneutralt – här går alla ihop. Om alla är med och hjälps åt blir det på riktigt så att 1+1=3.