Avtalsskolan del 2 – Vad innebär samarbetet mellan industrins fackförbund?
- 21 maj 2019
En del frågor som rör förhandlingarna om nya kollektivavtal samordnas av Facken inom industrin (FI). Varför är det så? Och gynnar samarbetet verkligen medlemmarna?
Vilka utgör Facken inom industrin?
Facken inom industrin (FI) är ett samarbete mellan de fackförbund som omfattas av Industriavtalet, det vill säga: GS, IF Metall, Livs, Sveriges ingenjörer och Unionen.
1996 tog förbunden inom FI ett gemensamt initiativ som ledde fram till att Industriavtalet tecknades med industrins arbetsgivarorganisationer i mars 1997.
Varför samarbetar Facken inom industrin?
Förbunden har flera gemensamma avtalspolitiska mål, vilket gör det naturligt att samarbeta. Samarbetet inom FI stärker de fackliga organisationernas position gentemot arbetsgivarna och gör det lättare att nå de gemensamma målen.
Några av FI:s viktigaste mål är:
- ökad reallön
- att bidra till en hög sysselsättning
- att stärka kollektivavtalets ställning
- att få bättre ordning i lönebildningen
- slå vakt om principen att nya riksavtal ska innehålla bestämmelse om höjning av utgående lön och
- att stärka och utveckla svensk industri.
Finns det fler skäl till samarbetet?
Ja, ett annat viktigt syfte är att stärka den internationellt konkurrensutsatta sektorns roll som ”märke” för löneökningarna på svensk arbetsmarknad – en modell som tjänar Sveriges ekonomi, företagens konkurrenskraft och framför allt löntagarna mycket väl.
Vad är Industriavtalet?
Industriavtalet utgår från att parterna – fack och arbetsgivare – träffar avtal om löner och anställningsvillkor på förbundsnivå. Avtalet innehåller både en förhandlingsordning och ett samarbetsavtal, som behandlar frågor om industriell utveckling och tillväxt.
Vad har samarbetet inom FI och Industriavtalet resulterat i?
Enkelt uttryckt: Industriförbundens medlemmar, men även övriga löntagare i Sverige, har gynnats av FI-samarbetet och Industriavtalet.
Den svenska kollektivavtalsmodellen, som tidigare var allvarligt hotad, består. Att parterna själva kan avtala om vad som ska gälla på svensk arbetsmarknad skapar stabila och långsiktiga spelregler.
Industrin har en fortsatt mycket hög kollektivavtalstäckning. Det innebär att de allra flesta omfattas av kollektivavtal, både bland arbetare och tjänstemän.
Före Industriavtalet rådde kaos i lönebildningen. Höga löneökningar åts upp av lika hög inflation och bidrog till en försämrad konkurrenskraft för svensk industri.
FI-samarbetet och Industriavtalet har skapat stabilitet i lönebildningen och reallöneutveckling för alla – eftersom avtalen inom industrin också är styrande (sätter ”märket”) för hela arbetsmarknaden. Detta utan att industrins konkurrenskraft eller svensk ekonomi försämrats.
Resultat - reallön/mer pengar i plånboken
*) KPI - Konsumentprisindex
Indexet mäter den genomsnittliga prisutvecklingen för hela den privata inhemska konsumtionen, de priser konsumenten faktiskt betalar. Läs mer om KPI hos SCB
Källa: Medlingsinstitutet och SCB, hela arbetsmarknaden