Metallarbetaren som blev näringsminister

• Förtroendevald
• 7 mars 2022

På sitt första fackklubbsmöte 1983 blev en agiterande Karl-Petter Thorwaldsson kallad ”bofinkajävel” av klubbordföranden Gösta, som med det menade att denna yngling inte förstod hur saker och ting hänger samman i världen.

Gösta ångrade dock sitt utfall redan dagen efter och insåg värdet av en ung medlem som kunde ”snacka”. Kort därefter blev Kålle, som han ofta kallas, jämställdhetsansvarig i klubben. 

Bröderna Hammarstedt i Växjö var en klassisk underleverantör till fordonsindustrin, med många fackliga som också engagerade sig politiskt. Medlemmarna uppskattade deras insatser i kommunpolitiken och det blev många frågor runt fikabordet om det samhälleliga arbetet. En facklig-politisk skolning som Karl-Petter Thorwaldsson bär med sig i sitt nya uppdrag som näringsminister. 

– Den största nyttan av mitt fackliga arbete genom åren är att jag har bra känsla för hur människor har det i vardagen. Även om jag lever ett annat liv i dag är hela släkten full av arbetare, och de kan snabbt ta ner mig på jorden, säger han med glimten i ögat. 

Fördel varva fack och politik

Genom åren har Karl-Petter Thorwaldsson varvat fackliga och politiska uppdrag. Något han bara ser som en fördel. När han blev ombudsman för Metall 1999 hade han nio år av politiska uppdrag och anställningar bakom sig, och vissa tyckte han var galen som lämnade det som verkade vara en utstakad framtid inom Socialdemokraterna. 

– Men det gjorde att jag hittade tillbaka till medlemmarnas vardag och gav mig nya infallsvinklar, menar han. 

Sedan november är han nu fullt upptagen med hur vi ska klara omställningen till gröna jobb med schysta villkor. 

– Vi ska bli världens första fossilfria välfärdsland. Det är superkul att jobba med, säger Karl-Petter Thorwaldsson, metallarbetaren som blev minister.