Kursen väckte facklig glöd
SörenBergman har varit medlem i IF Metall länge. Men det är först nu, efter att ha blivit revisor i klubben på Mönsterås Metall och gått Agera, som det fackliga engagemanget har vaknat på riktigt.
Sören Bergman är 51 år och har jobbat på Mönsterås Metall sedan 2010.
– Vi är runt 80 anställda här. Jag hade jobbat inom trä, men utbildade mig till cnc-operatör. Mönsterås Metall låg nära till hands att börja på och jag trivs här. Det är bra kamratskap, säger han.
Sören har alltid varit med i facket. Det har känts självklart, men att engagera sig i det fackliga arbetet har inte varit lika självklart. Men så hände det något.
– Vi fick en ny ordförande i klubben och då började det hända grejer. Han har gjort mer för oss på några år än någonsin tidigare. Han är ruskigt bra, säger Sören.
Dra sitt strå till stacken
Även om det fackliga arbetet fick fart på Mönsterås Metall så lider klubben, som så många andra, av att det är svårt att få folk att engagera sig. Det är två eller tre andra personer som engagerar sig, men mycket hänger på ordföranden. Och det var det som fick Sören Bergman att tänka till.
– Jag tyckte att det var dags att dra ett strå till stacken. Jag ville hjälpa till om inte annat för att vi skulle få till en full styrelse, förklarar han.
Sören valdes till revisor och nästa steg blev att åka på utbildning. Agera i Växjö blev nästa stopp. Om han från början inte tagit sitt nya uppdrag på så väldigt stort allvar så var det under kursen som det verkligen hände något.
– Det var ett jättebra gäng. En brokig skara, några skyddsombud, några som just startat en klubb och en ordförande. Ledarna var fantastiska. Vi kunde verkligen diskutera och alla bjöd på sig själva. Jag insåg vilka möjligheter det fackliga arbetet innebär, säger Sören som redan anmält sig och hoppas få gå fler kurser.
Få ordning på lönerna
Efter den omvälvande kursen jobbar Sören Bergman och hans kamrater på i styrelsen. Han försöker hjälpa och stötta ordföranden så mycket han kan.
– Vi har mycket jobb framför oss. Det viktigaste är nog att få ordning på löneskillnaderna och så hoppas vi få igång hållbart arbete. Vi betar av vartefter. Det är bättre att ta en sak i taget än att springa på och få för mycket på en gång!